När nu brädbeslåningen börjar vara tämligen färdig får vi förflytta oss inomhus istället. I den tröstlösa väntat på att vårt köksgolv ska bli tillräckligt torrt för att få skruvas på plats koncentrerar vi oss på badrummet istället, och vi håller som bäst på att skruva fast skivor på väggarna.
Det finns ingen annan plats där man lär sig sina egna begränsningar som på ett bygge. Kan ju konstatera, än en gång, att det är slitsamt att arbeta med för långa spånskivor i mycket små utrymmen. Igår resulterade det i frustration och samtal till min lillebror, som snabbt kom och hjälpte till att få dem på plats. Hur mycket lättare går det inte när man är två? Skillnaden är enorm. Dagens resultat av spånskivebärandet är en sträckt nacke. Tyvärr.
Golvet i farstun är nu färdigt, och nu vet jag inte om jag nämnt detta tidigare, men det blev såå fint. Tyvärr förmedlar bilden denna gång inte sanningen, i verkligheten är golvet mycket finare. Vi funderade, debatterade och överlade med varandra om olika alternativ till mönster, men enades slutligen om att vi ville ha det så enkelt som möjligt,alltså blev plattorna bara radade efter varandra. Vi var inte tillräckligt modiga för något häftigare mönster.
